Att känna sig ensam mitt bland alla andra, ja jag gör ofta det. Jag känner mig väldigt ensam trots att det finns massor med fantastiska människor runt omring mig, jag har människor som får mig att må bra och som jag vill umgås . Men jag har ingen som bara är min, som bara jag kan prata med, precis när jag vill och precis när jag behöver. Att alltid kunna höra av sig närsom på dygnet! Som alltid kan komma och prata och kramas närsomhelst, visst kanske det inte finns så många som har en sådan människa . Men just jag skulle verkligen behöva det.
Jag har ju en person jag kan lita på till 100% men att inte veta om de är okej att höra av sig eller om man ska skita i det, att vilja säga massor med saker i vissa stunder som egentligen kanske inte passar, då skiter man i det och mår sämre för att inte vara ivägen.
Det är veklingen ofta så att jag känner mig ivägen, mitt bland alla andra människor som finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar